21 dagar till check-out - Holistic future

21 dagar till check-out

Jag tror att det var där på stranden i eftermiddagssolen med barnens leriga och lyckliga uppsyn vår resa mot det som snart är verklighet började. Det var vintern 2012 och vi hade hyrt ut vår lägenhet för att ta dubbel föräldraledighet och ge oss ut i världen med våra små tjejer. Där på en strand i Thailand hände något som förändrade oss på insidan och som familj.

I natt låg jag vaken och lyssnade på andetagen till våra små tjejer. Inga tvivel, ingen ånger, bara ren lycka och tacksamhet att vi valt livet. Det som för oss är livet, och det är ju det som räknas. Alla val vi har gjort för att komma hit, inte alltid vetat hur och när, bara ATT det är hit vi ville. Vägskäl innebär också ibland att lämna människor och platser som betyder något för det nya. Det sker inte obemärkt och emellanåt känns det som min kropp är en samlingsplats för en tornado av känslor. Det är ok. Jag och vi är på väg på en resa, och sedan en ny hemmaplats som i sin helhet ger så mycket mer mening än att stanna där vi är just nu. Fast om jag fick välja skulle jag så klart ta med mig de fantastiskt varma och fina människor jag har runt om mig. Jag vet också att de människorna inte vandrar ut ur mitt liv, snarare tvärtom, de har alla sin speciella plats och där ska vänskaper fortsätta gro med ny energi och värme.

Då 2012, hade vi alla de där eftermiddagarna i den sköna och lite svalare solen, med vattnet som hade dragit sig undan och gett utrymme får små krabbor att rulla små bollar av sand, och härlig gyttja för alla barn att gegga med. Där satt vi och fick alla minutrar att värdesätta livet. Värdesätta vad som betyder något och vad som spelar roll. Tid till att verkligen se varandra och låta kärleken få ta plats långt in i hjärtat, om och om igen. Vi sa att om vi fick (tog oss) möjlighet att göra en sådan här resa igen, så skulle vi göra det. Nu gör vi det. Om tjugoen dagar lämnar vi ett vackert och höstigt Sverige för fem månader i ett betydligt varmare och mjukare klimat i Thailand. Men varför nöja sig med ett äventyr när vi kan baka in fler i samma veva?

Vi har sålt allt vi äger i Stockholm för att byta östkusten mot västkusten. Jag känner på riktigt att jag är på väg hem. Jag är född och uppvuxen i Sundsvall, ändå känner jag mig hemma varje gång jag kommer ner till Göteborg och sen vidare till Orust. Och där ute på ön ska vi bygga vårt hus. Eller vi och vi, det är väl ändå inte vi som ska ta cred för just det. Vi har valt/ritat hus, betalar och är tacksamma att Jonas syssling tagit sig an uppdraget medan vi njuter av nuvaro på andra sidan jordklotet. Han bygger oss ett hus för en framtid som vi ännu inte vet någonting om, men som vi alla längtat efter. Jag ska äntligen få bo nära min bästa och finaste lillasyster. Lite för overkligt just nu för att förstå. Men det sjunker sakta in. Tårar av glädje, spritt i hjärtat och en själ som dansar. Och vi kommer inte bo långt ifrån Flatön, där jag när jag var liten spenderade tid på min morfars sommarställe. Så kanske sluts cirkeln nu…

Så vad ska vi då göra med all tid i Thailand?!  Well, viss typ av ordning behöver vi upprätthålla då vi får ta med oss skolplikten och tjejerna ska gå i svensk skola, kanske till Neahs stora förtret. *skratt* Men det blir annorlunda än hemma. Jag tycker om annorlunda. Den där strömmen vill jag gärna bråka med. Så jag tror det kommer bli bra. Väldigt bra. Jonas har sina planer och jag mina. Jag har planer på att inte ha några planer ett tag…Jag har varit ambitiös, för ambitiös, alldeles för sjukt jäkla ambitiös och ansvarsfull så länge jag kan minnas. Så jag ska öva på varandet först och görandet sen. Varje dag ska jag öva. Öva på att sätta gränser för mig själv. Viktigt och värdefullt. Jag ska andas. När jag har skapat tillräcklig med plats på insidan, då ska jag börja bolla loss med de idéer jag finner ut kan vara de bästa för mig när jag nu ska börja om på en ny plats. Bygga en trädgård utan ogräs inombords, som Lasse Evertsson så fint och metaforiskt pratar om. Vårda allt det vackra jag önskar ska växa där, och säga nej till det som tar för mycket plats och energi från det som blommar. Det finns även roliga saker som tar energi när det börjar bli för mycket av allt. Jag har varit där, länge. Inte mera nu. Så alla idéer jag har ska sållas ut noga och jag ska ha en tydlig vakt vid grinden in till trädgården. Där inne ska bara de absolut mest givande idéerna för mig få växa och existera. Precis som i Shakespeare Garden, Central Park i NY där Jonas och jag gifte oss. I den delen av parken får bara blommor som finns med i Shakespeares verk växa. En alldeles ljuvlig och rogivande plats.

Vi har valt att byta ett liv mot ett annat. Vi som familj är samma starka innehåll och vi kommer hem nu, på riktigt. Och där på tomten får det väl bli en bastu och ett Attefalls hus så att vi kan hysa in min mamma och pappa med respektive. Sen så, är vi alla samlade. <3

Jag väljer att göra skillnad i mitt liv. Vilket gör det lättare för mig att kunna bidra och göra skillnad även i andras liv.

M.A.K.E  A  C.H.A.N.G.E

//Rebecca

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Lämna ett svar